måndag 2 mars 2009

Livet på Cerro Grande

Han är jagad, helt ensam och bor på soptippen. Livet är inte så lätt för 10- årige Alex från Honduras. Han blev bortjagad av en man som heter George och tvingas nu leva på soptippen och samla skräp.

Klockan är straxt efter tio och jag följer med Alex ner till soptippen. Stanken från soporna sticker i näsan och jag får hålla för den. Alex är fåordig och väldigt blyg. Han har ett sliten t- shirt och blå tunna byxor. Fötterna täcks av små, smutsiga tygskor som han hade hittat bland en massa gamla kläder på soptippen. Gamarna cirklar runt våra huvuden och då och då dyker dom ner och fångar något ätbart dom sett från luften. Vid sidan om Alex linkar hans lilla hund, ido. Alex berättar att sopbilar från McDonalds är påväg och vi måste skynda på våra steg för att få några matrester.
- Det är ganska svårt att få tag i mat för dagen, men jag tycker det är ett utmaning och jag älskar nämligen utmaningar, säger Alex medans vi går över gamla trasor och burkar.
Vi kommer fram till den stora mathögen och det kryllar med människor som gräver och letar i berget av sopor efter något att äta.
Besöket hos Alex har gett mig en insyn hur svårt det kan vara att överleva på soptippen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.