Kära dagbok
6 juli. Fick denna bok av min mamma idag. Det ska bli min dagbok, här ska jag skriva ner mitt liv. Jag bor i ett litet hus i Sydafrika, med min lillebror och mamma. Vi är ganska fattiga men mamma har ett jobb så vi har tillräckligt med mat för att bli mätta varje dag. Idag har jag jobbat på gatan. Det ligger många barn längs gatan som tigger för att överleva. Jag tycker dom är smutsiga äckliga. Mitt jobb idag var att sälja majs och ris. Det tjänade vi lite på. Men jag går bara dit om jag måste.
7 juli. Idag kom det fram ett smutsigt stinkande gatubarn till mig, han tiggde mat. Jag gick förbi honom. Han stank.
9 juli. Först var jag i skolan, sen när jag kom hem hittade jag mamma gråtandes. När jag frågade henne vad som hänt, då skakade hon bara på huvudet. Jag hatar att se henne ledsen.
10 juli. Idag kom inte mamma hem efter jobbet. Jag vet inte var hon är. Hon har alltid varit i tid. Så jag och min bror har varit utan mat nästan hela dagen.
14 juli. Poliserna tog vårat hus idag. Vi flydde med allt vi kunde bära. Jag bar min bror hela dagen. Hon är bara 5 år och har inte så mycket krafter till att gå själv. Jag som är 15 får ta ansvaret och bära honom. Vi skulle försöka ta oss till min mormor några städer bort. Men vi räknade med att det skulle ta tid. Jag gick och gick tills det började skymma. Vi stannade vid en buske och nu sitter vi här, hungriga och slita. Och har ingen aning om var vi är.
15 juli. Idag när jag vaknade hade jag flugor runt mig. Jag kände mig äcklig och smutsig. Hela dagen har vi letat mat.
17 juli. Jag lyckades att få tag på lite mat och en stor soptunna vi kunnat sova i några nätter. Det är inte så trevligt men vi har inget val. Nu blir vi smalare och smalare för varje dag. Jag känner mig mer och mer som ett gatubarn.
18 juli. Inatt hände något hemskt. Några män i 30 års ålder kom fram och drog upp mig när jag sov. Jag skrek och bad dom släppa ner mig, men dom bara skrattade. Min lillebror förstod att dom inte sätt honom och gömde sig snabbt. Dom var 3 stycken. Dom tog på mig och drog i mina kläder. Jag skrek och försökte ta mig loss. Dom tryckte ner mig mot marken och slog till mig i ansiktet. Dom sa åt mig att hålla tyst och lyda. Sen fick jag ett slag mot huvudet. Efter det minns jag inget. Så fort det blev ljust haltade jag mig tillbaka till platsen där min bror låg. Men han låg inte kvar. Allt som var kvar var min bok och penna.
18 juli. Jag vill inte leva längre. Min mage gör ont. Jag har infekterade sår över hela kroppen. Jag är hungrig, trött och ensam. Jag har förlorat min bror och Mamma. Ligger ensam på gatan utan val. Är det här mitt liv vill jag inte leva det längre.
19 juli. Idag sålde jag mig själv. Jag fick mat och en plats att sova på för natten. Min kropp gör ont. Imorgon ska jag gå vidare.
23 juli. Jag hittade en gammal rycksäck på gatan, jag har det på ryggen hela dagen. Där har jag boken och pennan. Och annat jag samlat på mig, en trasa och 14 shilling. Mina sår har börjat läka och jag börjar få krafter igen. Jag har hittat en ny sovplats. En gammal traktor som ingen använder. Det är lite skydd mot djur och fara i alla fall. Jag försöker inte tänka på vad som hänt utan vad jag kan göra för att klara det här hemska livet på gatan.
26 juli. Jag har sålt mig själv. Det var hemskt. Men jag var desperat efter pengar. Jag har lyckats ta mig en bit på vägen mot min mormor.
27 juli. Jag är så sliten, mår så dåligt. Allt jag vill ha är trygghet och mat. Men det är nu jag måste vara stark och inte ge upp. Måste komma fram.6 augusti. Nu har det gått en månad sen jag fick min bok av mamma. Allt jag vill är att vara där. Skulle göra vad som helst för att få träffa min bror och mamma igen. Tänk allt jag sa. Allt jag ignorerade och fösökte låtsas som att jag inte såg. Nu ligger jag här själv på gatan smutsig och äcklig. Ingen vill se eller veta av mig. Jag är sliten och ensam. Jag orkar inte mer.
6 juli. Fick denna bok av min mamma idag. Det ska bli min dagbok, här ska jag skriva ner mitt liv. Jag bor i ett litet hus i Sydafrika, med min lillebror och mamma. Vi är ganska fattiga men mamma har ett jobb så vi har tillräckligt med mat för att bli mätta varje dag. Idag har jag jobbat på gatan. Det ligger många barn längs gatan som tigger för att överleva. Jag tycker dom är smutsiga äckliga. Mitt jobb idag var att sälja majs och ris. Det tjänade vi lite på. Men jag går bara dit om jag måste.
7 juli. Idag kom det fram ett smutsigt stinkande gatubarn till mig, han tiggde mat. Jag gick förbi honom. Han stank.
9 juli. Först var jag i skolan, sen när jag kom hem hittade jag mamma gråtandes. När jag frågade henne vad som hänt, då skakade hon bara på huvudet. Jag hatar att se henne ledsen.
10 juli. Idag kom inte mamma hem efter jobbet. Jag vet inte var hon är. Hon har alltid varit i tid. Så jag och min bror har varit utan mat nästan hela dagen.
14 juli. Poliserna tog vårat hus idag. Vi flydde med allt vi kunde bära. Jag bar min bror hela dagen. Hon är bara 5 år och har inte så mycket krafter till att gå själv. Jag som är 15 får ta ansvaret och bära honom. Vi skulle försöka ta oss till min mormor några städer bort. Men vi räknade med att det skulle ta tid. Jag gick och gick tills det började skymma. Vi stannade vid en buske och nu sitter vi här, hungriga och slita. Och har ingen aning om var vi är.
15 juli. Idag när jag vaknade hade jag flugor runt mig. Jag kände mig äcklig och smutsig. Hela dagen har vi letat mat.
17 juli. Jag lyckades att få tag på lite mat och en stor soptunna vi kunnat sova i några nätter. Det är inte så trevligt men vi har inget val. Nu blir vi smalare och smalare för varje dag. Jag känner mig mer och mer som ett gatubarn.
18 juli. Inatt hände något hemskt. Några män i 30 års ålder kom fram och drog upp mig när jag sov. Jag skrek och bad dom släppa ner mig, men dom bara skrattade. Min lillebror förstod att dom inte sätt honom och gömde sig snabbt. Dom var 3 stycken. Dom tog på mig och drog i mina kläder. Jag skrek och försökte ta mig loss. Dom tryckte ner mig mot marken och slog till mig i ansiktet. Dom sa åt mig att hålla tyst och lyda. Sen fick jag ett slag mot huvudet. Efter det minns jag inget. Så fort det blev ljust haltade jag mig tillbaka till platsen där min bror låg. Men han låg inte kvar. Allt som var kvar var min bok och penna.
18 juli. Jag vill inte leva längre. Min mage gör ont. Jag har infekterade sår över hela kroppen. Jag är hungrig, trött och ensam. Jag har förlorat min bror och Mamma. Ligger ensam på gatan utan val. Är det här mitt liv vill jag inte leva det längre.
19 juli. Idag sålde jag mig själv. Jag fick mat och en plats att sova på för natten. Min kropp gör ont. Imorgon ska jag gå vidare.
23 juli. Jag hittade en gammal rycksäck på gatan, jag har det på ryggen hela dagen. Där har jag boken och pennan. Och annat jag samlat på mig, en trasa och 14 shilling. Mina sår har börjat läka och jag börjar få krafter igen. Jag har hittat en ny sovplats. En gammal traktor som ingen använder. Det är lite skydd mot djur och fara i alla fall. Jag försöker inte tänka på vad som hänt utan vad jag kan göra för att klara det här hemska livet på gatan.
26 juli. Jag har sålt mig själv. Det var hemskt. Men jag var desperat efter pengar. Jag har lyckats ta mig en bit på vägen mot min mormor.
27 juli. Jag är så sliten, mår så dåligt. Allt jag vill ha är trygghet och mat. Men det är nu jag måste vara stark och inte ge upp. Måste komma fram.6 augusti. Nu har det gått en månad sen jag fick min bok av mamma. Allt jag vill är att vara där. Skulle göra vad som helst för att få träffa min bror och mamma igen. Tänk allt jag sa. Allt jag ignorerade och fösökte låtsas som att jag inte såg. Nu ligger jag här själv på gatan smutsig och äcklig. Ingen vill se eller veta av mig. Jag är sliten och ensam. Jag orkar inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.